Daysproblematik

Okej, nu är inte Days of our lifes världens mest högkvalitativa serie som går på Tv. Men det är LITE konstigt att Marlena nu hållt på att mörda folk i Salem i 6 månader och fortfarande är det ingen som fattar att det är hon. Det känns lite trist att ha väntat på detta i 4 år(jag vet jag är knäpp)och dessutom råkar det inträffa när jag är föräldraledig(säkert, det är en slump...). Men jag inser nu att jag inte kommer hinna se när de griper Marlena för morden! Trots att det pågått ett halvår i realtid (och jag vet inte hur länge i Salemtid) och då är det fem entimmes avsnitt varje vecka oavsett om det är jul eller ngt annat oviktigt. Days går ändå! Oavsett det så HINNER jag inte se själva slutet! Helt otroligt! Tillochmed för at vara Days.
:-(

Det där med tid är svårt...

Idag berättade jag att min jobbarkompis L (40+)fyller år samma dag som sonen. Vi pratar om att han kan rita en teckning till honom i födelsedagspresent. Sedan sitter sonen tyst ett tag och säger sedan:
"Men har ju redan fyllt 4 mamma."
Och det stämmde ju... För typ 39 år sedan...

Min nya tidskrävande hobby...

Jag: Jo du, jag ska rida den XX med jobbkompisarna.
Mannen: Vad då, nu igen????!!!
Jag: Jag förstår att du blir chockad att jag rider med mina vänner 2 gånger om ÅRET!
Mannen(lite skamsen, men med glimten i ögat): Ja, låt det inte bli en tradition eller så!

En mc är som en liten bil!(????)

Mannen: Vad bra att jag har en motorcykel! Det är ju som om vi har två bilar.
Jag: Va???! Vad sa du? Två bilar?
Mannen: Ja, en del har ju två bilar vi har ju en motorcykel och det är ju som en liten bil.
Jag skrattar hysteriskt mycket.
Mannen(lite generad): Ja i allafall nästan. En liten bil iallafall.
Jag: Just det...

Bajslukt kan döda

Lillebror Keiru hade bajsat.
Jag: Usch vad det luktar bajs!
Inti: Mamma bäst jag håller andan så jag inte dör!
Jag: Ja gör det.

:-)

Min son ett galet geni! ;-)

Sonen är en litet snille ibland. De gånger han inte bara är busig och springer omkring och skriker.
Igår satt han och käkade mellis ute på verandan. Plötsligt sa han: "Mamma jag är inte rädd för spindlar längre. Det finns inga giftspindlar i Sverige. Mamma varför finns det inga giftiga spindlar i Sverige?"
"Jag vet inte". sa jag.
Han var tyst ett tag, sedan sa han: "Nu vet jag. I Sverige finns det inga farliga djur som tigrar, därför behöver inte spindlarna vara giftiga och kunna försvara sig."
Men det är ju briljant och kanske stämmer det tillochmed!!!!!!!!!
Han kan vara genialisk våran lilla stora kille.
Å andra sidan kan han sitta i en kundvagn och skrika "JAG VILL INTE TITTA!" och " JAG VILL INTE SE FLER BÄBISAR!!!!!!" så hela affären hör bara för han inte kan hanter sin glädje över att se sin föredetta föräldralediga favoritdagisfröken....

Jul igen!

Det är bra att ha släktingar och vänner långt bort ibland. Då ses man inte så ofta. Och då räcker julklapparna nästan ända tills födelsedagen!
I början av februari fick barnen en hög med klappar och igår kom ytterliggare en hög!(troligen de sista dock)Och nästa vecka fyller storkillen år. Så han får presenter i 2,5 månader... Det är bra att vissa är sena ibland!
:-)

Hängbrallor är inget bra i parken

Det är besvärligt mode det här med(jag vet jag låter som jag är typ 100...)att ha hängiga byxor om man ska gunga... Våran farbror var här och skulle gunga med Inti i parken, men jag vet inte hur många gånger farbrorn drog upp byxorna för att sedan försöka sätta sig ner igen på gungan... Log i hemlighet men skrattade inombords för det såg så hemskt festligt ut... Tillslut satte farbror sig ner och jag kan ju bara anta att han satte sig och gungade på kallsipporna... :-) Får se om farbror lärde sig ngt till nästa gång han ska leka med Inti i parken. Antagligen inte. Han är ju trots allt fjortis.

Min barnsliga man och hans kompis...

Min mans bästa kompis var här. De blir som barn(bokstavligen) när de ses. De har en fånig liten lek. Den som tar på den andra sist vinner när de ska säga hej. De har lekt det här så länge vi varit tillsammans och jag antar att de har lekt den sedan de var 4 år eller så. De har sprungit i trappuppgångar. De har sprungit ut på gator mitt i natten, ja de har sprungit på de mest konstiga ställena bara för att få vara den som tagit i den andra sist...
Idag var det min man som vann. Han vann genom att ta på sig ytterskorna(om det skulle bli aktuellt att springa efter till p-platsen)ta sin kompis på axeln och sedan springa in igen och smälla igen dörren och låsa den. För att sedan ställa sig och kollade ut genom fönstret och retsamt vinka v-tecknet till sin bästa kompis förlorare.... Kompisen låter då våran grind vara öppen bara för att locka ut mannen för att sedan vinna. Tyvärr för kompisen kom våran granne ut och då kapitulerade han genast...
Så idag var en bra dag. Mannen vann.(Annars säger han att hans kompis fuskar på ngt sätt....)

Klantiga borgare

Annars tycker jag att moderaterna med vänner är hur korkade som helst. Först klagar de på sossarna att de missköter utnämningar till höga positioner genom ryggdukningar och egna partikamrater. Och så gör de precis likadant. Men ännu mer resurskrävande av skattemedel. De tar in en konsult som ska göra valet av slutkandidat. Och det enormt stora material av kandidater han har att jobba med är 1. SUCK!!!! Hur korkad får man bli? Och konsulten tror han jobbade i 10 timmar med urvalet. Men vad gjorde karln???? 1 kandidat och han ska välja en slutlig kandidat? Borde inte ta så lång tid. Inte 10 timmar iallafall.
Och sedan säger Reinfeldt och co att allt gått till på ett bra sätt för de har ju minsann tagit in en konsult! Åh, vad korkat!
Nu undrar jag om inte borgarna mediastrateger är smygsossar som låtsas att de vill borgarna väl och ska jobbar för deras sak, för mer mediastrategiska fel saker än vad de gjort sedan de kom till makten är ju svårt att göra.
De(borgarna) gör ju opositionen en stor tjänst som gör sig själva odugliga. För vem vill ha politiker som framstår som mediaskygga och korkade i några längre mandatperioder?
Inte jag i allafall.

jag en hysterika

Idag tycker jag allt är katastrofalt ostädat omkring mig... Skulle kunna explodera. Jag blir helt hysterisk när jag känner så här. Börjar göra lite(hysterisk överdrivna rörelser)överallt, typ slänger in saker i en låda, rusar vidare till nästa ställe och plockar med sakerna utan att direkt göra någon nytta, springer vidare till nästa ställe och kanske slänger in en tvätthög i maskinen... Allt under djupa suckar. Så att alla i familjen ska höra hur jobbigt jag har det. Vi får se om ngn uppfattar hur synd det är om mig och hur ostädat allt egentligen ser ut härinne.
Annars kanske ngn läser min blogg och fattar...
Mannen brukar säga att jag ska slappna av. Får se om jag kan göra det.

I love europe

studsar runt i mitt huvud. Det är vidrigt vidrigt! Samtidigt ser jag Chrilles leende framför mig. Blääääääääääää! Tack för det herr Larson!

Lasagnedreads...

Sitter här och imponeras av hur en liten unge kan knipa igen munnen. Den blir så liten att den knappt syns! Han ser nästan ut som en mycket missnöjd tvättstugetant på munnen. Så sitter man där och försöker få in lite mat i munnen och allt man ser är en liten liten liten ihopsnörd mun. Som grädde på moset vänder ungen också på huvudet så att maten som skulle in i munnen hamnar i det långa håret. Eller så viftar han på händerna så hela händerna blir fulla med vegetarisk lasagne. För att sekunden efter smeta ut det genom att dra händern genom håret...
Kan ju inte tvätta håret varje dag på honom så snart ser det ut som han har dreads. Gjorda på gammal lasagne. Fräscht.

45 minuter kvar

Var tar tiden vägen? Imorse hade jag mycket tid, jättemycket tid tillochmed. Nu har jag bara 49 minuter kvar.... Och på dem ska jag plocka, skriva texter i albumet, blogga, allmänsurfa och kolla på Days of our life. Sedan är det dags att börja jobba igen. 48 minuter kvar.... Hämta Inti på dagis, fixa mellis, leka, se till att de inte bråkar, leka lite till, läsa, laga mat, ge mat, laga mat igen och äta middag. Sedan är det lite ledigt igen. Då ska jag plocka undan efter middagen och sedan är det dags för Keirus kvällsgröt. 46 minuter kvar... Sedan är jag HELT slut.
Ja ja, jag antar att det är detta som kallas för livet. Att leva livet! :-)

Hjälp! Se upp för värmlänningarna!!!!

Har en konspirations teori. Eller nästan en i allafall.
Det kan inte vara en slump att av 5 personer som gått vidare direkt till schlagerfinalen är 3(!)värmlänningar. (Chrille och sedan räknar jag ju Rongedahl som 2, de är ju 2.)Det är ngt skumt i görningen och jag känner en inre oro om det ska fortsätta i denna takt. Vad ska hända i övriga deltävlingar? Finns det någon känd statistik över hur många värmlänningar som egentligen deltar i tävlingen? Finns det verkligen ingen gräns för hur många värmlänningar som FÅR delta? Beror detta på att solen alltid skiner i Karlstad? Och så den sista frågan: Kommer Christer Björkman från Värmland(troligtvis är det så)???? (Jag menar det är ju han som är schlagergeneral och har det sista att säga till om vad gäller artister, låtar, hur många ballonger som ska finnas i publikhavet och så vidare...) Eller är det så att Sten och Stanley har sminkat sig görbra och nu uppträder som Björn Gustafsson och Kristian Luuk????!!!!!
Frågorna är många och jag är rädd för att jag får fog för min teori på lördag då nästa delfinal går av stapeln i Linköping!

ps om man tar ett snitt av antal mil det skiljer mellan de olika deltävlingsställena och drar en rak linje från Globen och sedan gör en cirkel hamnar man mitt på: ja just det KIL! Är inte det en slump för mycket så säg... ds

Miraklet är över!

Så var miraklets tid över. Den julstjärnan jag tidigare nämnt i bloggen är nu på väg att vissna och dö. Kanske var det aldrig något mirakel. Kanske fick grannen julstjärnan då, precis sekunden innan jag gick förbi för sex dagar sedan. Troligtvis är det så, och nu efter knappt en vecka är den ihopskrumpen och de förut så färgstarka bladen är nu blodröda och fallande....
Ja ja det kändes bra att ha ett mirakel att tro på.I allafall i en vecka.

Wroom, sladd och tvärnit!

Gu vilken rolig dag jag haft! Jag har varit med jobbet på en körkurs och sladdat, tvärnitat, tjoat och skrikit av glädje som ett barn!!! Har även fått lära mig att köra mer ekonomisk och bensinsnålt, det var också roligt men inte i närheten så kul som det var att få "leka" ute på banan.
Men nu pumpade adrenalinet och hjärtat slog hårt och fort när jag tryckte ner gasen och varvade bilen och jag bara skrek när jag 92 km/timmen tvärnitade i en uppkonad kurva och stannade sladdande 30-40 meter längre fram!
Om det hade varit på riktigt hade jag kört över i mötande körbana och bilen hade blivit mosad antingen mot mötande bil, en älg eller ngt räcke. Jag också antagligen. Men nu var det på låtsas och jag bara skrek av barnslig glädje i bilen!!! Ha ha ha!
Dessutom fick jag äta en god lunch ifred utan tjatiga kladdiga barn. Det var en så konstig upplevelse att jag åt som vanligt, dvs snabbt. Så snabbt att jag satt och trummade av rastlöshet innan alla var klara.
En bra dag helt enkelt!

En korkad vuxen...

Var på leklandet med barnen. Där finns det olika regler för att det ska fungera att ha en massa barn där tex inte slåss, inte ta av strumporna osv osv. Det gäller ju även för föräldrarna som leker där.

Döm därför av min förvåning när en vuxen man (runt 40+) med allmänt förvirrat utseende kommer klättrande uppför trapporna till rutchkanan med sin typ 1-åriga dotter i den ena handen. Och med den största gungrejen(typ 2 meter lång) på hela stället i den andra. Inti som är som barn är mest: de gör inte som man säger de gör som vi vuxna gör, säger direkt: "Mamma jag vill också ha med mig en grej upp i rutchkanan!" Vi går efter mannen med barnet och jag säger överdrivet högt: "Så där får man inte göra, det är förbjudet!" Mannen låtsas som ingenting utan knatar vidare upp för trappen med den obskyra stora gungrejen och sin lilla dotter. Väl uppe sätter sig den vuxna mannen ner med dottern vid sin sida och puttar ner den extremt stora gunggrejen nerför rutchkanan!!!!!!???? Hallå var tog mannens hjärna vägen??? Sedan sätter han sig ner och åker glatt ner för rutchkanan med sin dotter. Varpå en av de som jobbar där genast kommer fram och förklarar för mannen att man faktiskt inte får ta med sig stora tugna grejer och putta nerför rutchkanan för det kan finnas barn som kan bli skadade.... Mannens ansiktsfärg liknade en väl mogen tomats. Inti kollade med stora ögon och jag tror inte att han kommer göra samma dumhet som den vuxna mannen....

Men jag undrar vad han tänkte där egentligen innan han klättrade upp där med den stooora tunga grejen...

Filmtips

Fick hem mannen igår efter hans fjällsemester med grabbgänget. Han såg hemskt trött ut av någon konstig anledning...? Har inte hört att fjället raserats så jag antar att de skötte sig någotsånär hyfsat.
Vi var på bio igår. Och såg den mest gripande film jag sett på länge, PS I love you, med Hillary Swank. Den var verkligen SÅ bra! Lite komedi, mycket romantik och sorg på samma gång! Utan att bli patetisk eller löjlig! Den var bara SÅ stark och bra! SE DEN!!!!!! Tillochmed mannen tyckte den var väldigt bra fast han något suckande gick med på att se den innan. Efteråt sa han att det var nog för han var så trött och inte hade ätit något han gillade den... ;-)
Jo jo med snöre!
Men se den! Så ja, boka biljetter. NU!

Rätt låtar vann!

Ikväll vann rätt låtar! Hade tillochmed rätt i vilka som skulle gå till final och andra chansen. Gud vad bra jag är! ;-) Trodde Lasse Lind skulle gått till andra chansen istället för Ola. Som för övrigt inte alls sjöng bra. Men hur tänkte den som väljer låtarna när de tyckte det var en bra idé att låta Nicole och Kebabpizzan vara med??? Någon måsta ha varit rejält på sniskan! Men till Rongedals låt ville iallafall jag dansa! Och Sannas låt var SÅ bra! Tippar på att kvällens finalister kommer slåss om att vinna hela balunset! Någon som vågar sätta mot??? J Ma Ja, som schlagerexpert vad tror du?:-)

Bubbelgubben

Min son är en kille som är rolig. Jag uppmanar honom att klä sig själv så ofta det går. Vilket resulterar i de mest konstiga klädvalen samt att alla kläderna som en gång låg prydligt i hans garderob ligger i allafall 2 gånger om dagen utkastade i hans rum. Nyss satte han på sig ett par spindelmannendräkts byxor och över dem satt han på sig ett par alldeles för korta urtvättade brallor. Sedan kom han och visade upp sitt stordåd och sa; "Visst är jag duktig mamma! Nu är det bara strumporna kvar!" Och samtidigt som han säger ordet "kvar" klickar han med tungan och blinkar med ena ögat! He he he han är för skojjig!
Igår tyckte han att mormor borde tänka själv även fast hon har en liten hjärna...
Jag vet inte vem som har uppfostrat min lille charmprins ibland, men någonstans måste jag inse att jag varit hemma med honom iallafall de senaste 10 månaderna...
Och då undrar jag hur jag framställer mig själv där ute bland civilisationen. Jag blir mörkrädd när jag tänker på det...

Konstiga saker

När jag gjorde min vanliga dagspromenad idag så stötte jag på tre mycket konstiga saker
1) En hundbajspåse dinglande i ett träd.
2) En Dolce Gabbana-sko liggande mitt på gångbanan. Svart och övergiven.
3) En jättefin julstjärna i grannens fönster.

Nu är min fråga hur dessa tre saker hamnat där de hamnat. Vad är deras historia?
Varför hängde bajspåsen och dinglade där i solen i ett gamalt träd? Hur har den hamnat där? Och när? Och av vem? Var det bara en slump som gjorde att den hamnade just där? Kanske någon plockade upp efter sin hund och skulle kasta den in i skogen och så kastade den så tokigt att den hamnade dinglande där.

Och skon. Kan det varit så att en kille(såg ut som en killsko)varit och tränat, inte orkat byta om efteråt, satt gympapåsen på pakethållaren och så har den ena skon glidit längre och längre och längre ut ur påsen för att tillslut hamna där på min gångväg?

Men det konstigaste är ändå julstjärnan hos grannen. Inte bara hur den hamnade där utan mer att den måste ha överlevt sedan i julas. (Julstjärnor säljs ju mest i juletider så det känns rätt att anta det.) Grannen har nämligen inga gardiner och INGA blommor någonstans i huset(man kan se det eftersom han inte har ngr gardiner). Men nu som ett litet färgmirakel, brevid den åretruntstående midsommarstången, stod den! En fin liten ensam julstjärna. Sprakande av den röda färgen... Så skör men ändå så stark!
Kan ha varit så att grannen fått den av någon ytligt bekant(eftersom den som känner grannen måste veta att han inte har gröna fingrar) och sedan har den slumpmässigt varit av så bra kvalité att den överlevt? Det är den enda rimliga förklaringen.
Ja ja, ibland finns mirakel och ibland önskar jag att jag kunde kliva in i en tidsmaskin och få veta vad som hände med saker och ting i världen. Få redan på var alla nappar tar vägen tex.(Troligen hamnar de på samma ställe som alla strumpor som försvinner när man tvättar.) Vilka små saker som förändrade vardagen för ens medmänniskor.

Min son är kär!

Inti är kär för första gången i sitt liv! Det är så fint och jag blir så lycklig!
Han sa att han är kär. Men bara lite. I hans fröken G på dagis! Han vill skicka ett kärleksbrev till henne. "Och om jag skickar det på lördag mamma, så kan jag ju lägga i en godisbit eller så." säger han och tittar lite småförälget, rodnande på mig med sina stora fina bruna ögon.
Åh jag vill bara pussa på honom min stora vackra kloka son!
Tänk att han är kär! På alla hjärtans dag och allt!
Vad jag är stolt!

Mannen yrar runt

Mannen springer runt som en yr höna och försöker packa för sin minisemester med sina grabbkompisar i fjällen. Det påminner mig starkt om när vi skulle åka till förlossningen den första gången och det som då blev nerpackat var en hel konsumpåse med frukt. (???!??) Vi får hoppas att resultatet denna gången blir något annat. Annars får killarna många vitaminer i sig i allafall. Det kanske behövs.

Flugor och sånt.

Jag vet att en fluga inte gör någon sommar. Men nu surrar en ensam nyvaken ganska stor fluga här inne i mitt nysvabbade vardagsrum. Ingen sommar än, men den och solens värmande smekande strålar inger hopp om en blomstrande tid!

Annars så ser Keiru precis ut som Carola när han står i vinddraget av dammsugaren och håret bara flyger omkring honom.

ACO och reproräntan

ACO är gravid, jag vet att det inte är en sjukdom, men man blir TRÖTT! En graviditet gör den piggelinaste kvinnan till en ständigt trött individ som kan somna stående. Jag vet. Så måste det ju också vara för ACO, hur vältränad och i form hon än är så är det klart som korvspad att graviditeten påverkar hennes tävlande. Tror inte hon kommer ens i närheten av en pallplats i detta VM. Möjligen kanske hon somnar i liggande.
Och så reproräntan upp 0,25% igen. Så blev det fler radhusbiffsmiddagar* då...
(*radhusbiff är blodpudding för er som inte är inne i den svängen utan ute i svängen...?!)

Ut och in fika

Så har vi klarat av månadens föräldrafika på förskolan... Det gick snabbt idag. Inti var bråkig så det hela slutade med att jag tog den ena ungen under den ena armen och den andra under den andra så var den trevliga stund över...
Så kan det gå. Nu badar Inti och Keiru kryper omkring och letar efter farliga saker att stoppa i munnen. Istället för att mysa på biblioteket som mina planer var. Att planera efter en själv är bara ngt att ge upp med två barn. Det bara är så.
Hann i allafall få ngr OSA till Intis födelsedagskalas innan vi gjorde våran burdusa avslutning på den trevliga föräldrafikan.

Kärleken är underbar

Ibland är Oprah bara för bra! Idag har det ett par som varit gifta i 50 år. De träffades under andra världskriget när de var riktigt unga. Han var en fånge i ett naziläger. Hon(10 år) bodde precis utanför lägret och varje dag gick hon förbi staketet. De möttes och pratade. Varje dag i 7 månader kom hon förbi med ett äpple till honom. En dag sa han att nu kan du inte komma förbi något mer jag ska förflyttas. Han förflyttades och räddades av de allierade 2 timmar innan han skulle in i gaskammaren. Han flyttade till USA och där hade en vän gjort upp en blinddate åt honom. Han träffar den tjejen och de träffas igen. I bilen på väg från restaurangen frågar hon honom var han hade varit under andra världskriget. Han svarar att han varit på ett läger i Polen. Hon frågar om han träffade en tjej vid staketet som gav honom äpple. Han säger ja. Han säger: men en dag så förflyttades jag och sa åt henne att inte komma mer. Var det du? Hon säger ja.
Av en ren slump hade de träffats 15 år efter andra världskriget och nu friade han direkt i bilen till henne. Nu är de gamla och gråa men kärleken är så stark. Underbart va???
:-)

Hur kunde värmlänningen vinna egentligen???

För övrigt förstår jag inte ens hur Christer Sjögrens schlagerlåt överhuvudtaget kunde få vara med och tävla. Sedan förstår jag inte heller hur det är möjligt att den överhuvudtaget gick vidare till finalen!!! Den var ju så sliskig att jag höll på att kräkas.... Bläääää! Men min 80+ år gamla pappa var glad i allafall och svamlade om att Christer Sjögrens storhet hade minsann hade hjälpt honom vinna...

Du har rätt Inti

När vi tittade på På spåret vände sig storkillen om och sa:
"Vad tråkigt ni skulle ha det på jorden om inte jag fanns."
Ja min lilla stora älskling, det skulle inte alls vara roligt.

Tjuvgluttare igen

Det finns två kategorier fönster i den lilla byn ute i skogen. Det ena fönstret har fluffiga gardiner i gärna rutigt mönster med konstiga färger och som grädde på moset en väldigt kreativ uppsättning som inte någonstans kan kallas stilren. Om det mot förmodan skulle råkat sila in något dagsljus över huvudtaget bakom gardinerna har de för säkerhets skull satt dit ett tiotal streptocarpusar i sina fönster.
Det andra fönstret har stilrena gardiner (vepor) med stora blommor på a la marimeko i fina lugna färger. Och i ALLA dessa fönster, inget undantag, finns det minst två orkideér och en sval stilren lampa.
Nu är min första fråga: Finns det någon kombinationsrabatt för alt1 fluffiga gardiner och Streptocarpus och ett annat för alt2 stilrena gardiner, lampor och så slänger de med 1-2 orkidéer på köpet????
I så fall har jag missat det erbjudandet. Fast det kanske är ett lokalt erbjudande såklart. Bara för den lilla byns boende.
Så till min andra fråga: Ser det ut så här i alla fönster där ute i landet? Eller är det bara hemskt lokalt?

Jag har Sveriges skönaste dialekt! (???)

Så var den utsedd, Sveriges skönaste dialekt: ÖSTGÖTSKAN! Något tveksamt val just i den kategorin tycker jag. Okej Sveriges fulaste eller möjligtvis roligaste, men skönaste??? Ja ja smaken är ju som baken. Delad. Bara för att få njuta av denna schyssta dialekt tar jag ungarna och packar in dem i bilen och drar ner till de djupa östgötaskogarna över helgen. Detta är likamed att vara utan internet och dator. Så inget facebookande eller bloggande på HELA helgen! Kommer att ha svår abstinens. Helgens erbjudanade är att den som är intresserad av att lyssna på en skön mening östgötska är välkommen att ringa mig så kan jag säga: Gate upp och gate ner och glana i skyltförnstera alt Kakadua.(Käre J Ma Ja, du får också ringa om du vill mig höra säga kakadua...)
Den stora händelsen idag är att Keiru stod alldeles själv i flera flera sekunder! :-)
See ya på andra sidan helgen då!

Tjuvgluttare

Kände mig som en inbrottstjuv där jag gick mellan grannarnas hus för att "posta" kalasinbjudan hos barnen. Tassade runt nu i bolibompamörkret och letade efter barnens hus samt postlådor. Det var faktiskt ganska spännande att få tjuvkika på barnens hus. Jag träffar ju föräldrarna då och då när jag hämtar eller lämnar, men att få kika in i deras hus var.... roligt.
"Jaha, har de sådana garndiner, ja det trodde jag inte."
"Ja det var ju det jag trodde, ett sådant hus. Precis som jag misstänkte."
"Jaha, bodde de så. Jag trodde det bodde i ett helt annat boende."
Så nu är jag inofficelt en fönstertittare dold bakom kalasinbjudan. dessutom fick jag än en gång bara erkänna att mitt liv är fyllt med fördomar...
Så kan det gå om inte haspen i familjelivet är på!

Lektant Anna

Ja gud ja vad mycket det är med barn. De ska ha mat, de ska aktiveras, de ska sövas, de ska väckas och de ska absolut inte vakna klockan 04.27 på mornarna. Eller inte 03.45 heller för den delen. Och nu visar det sig att de även ska ha kalas när de fyller år! Så det är bara för mamma och pappa att fixa till ett kalas för Intis snoriga högljudda men söta kompisar. Men vad gör man på kalas egentligen?? Hur underhåller man, inte ett barn, utan ett tiotal barn?! Jag som avskyr att leka lekar på midsommar själv ska nu ansvara för att lekar genomförs! Detta stod det inget om i de där böckerna man läser när man skaffar barn. Då hade jag övervägt om det verkligen var värt besväret... Fy och blä! Nu är i allafall inbjudningarna gjorda och ska skickas ut. Inti fick välja själv vilka färger det skulle vara och vad det skulle vara på dem. Det blev rött och små döskallar. Vi får väl se om det kan vara avskräckande för några...(Inte för att jag hoppas det eller så... Inte alls.) Så om en dryg månad ska jag leka lektant och hoppas att huset klockan 16.01 fortfarande står kvar och att inte alltför många slagsmål genomförts(tur att vi bor så nära sjukhuset) och att barnen haft lite roligt i allafall.
Och naturligtvis kommer jag vara överlycklig att det då är 365 dagar till nästa barnkalas!

ska tröstäta en semla

för nu har jag läst den sista boken om A-gruppen. Dessa helt fantastiska böcker, deckare naturligtvis, som har förgyllt min tillvaro sedan början av december. Nu har jag läst klart den sista meningen i den 10 boken av Arne Dahl. Och en stor tomhet fyller mig som vanligt efter jag läst klart en bok, men denna gång är det värre eftersom den sista boken hintade om att det inte kommer fler om Kerstin Holm, Paul Hjelm, Hultin, Arto och resten av de mycket intressanta poliserna i A-gruppen. SUCK. Vad ska jag göra med mitt liv nu? Ha koll på barnen kanske och vara en bra mamma? Ä vad tråkigt det låter.
Tror jag åker till ett fik och köper mig en semla att tröstäta!
Nu tjatar mannen att vi ska åka så att mina öron ramlar av så nu MÅSTE vi åka!
:-) Mums.....

Keiru tidigt i ottan.

Igår kväll när jag skulle lägga mig insåg jag det jag hade förnekat större delen av kvällen; jag hade faktiskt ont i hela kroppen. Tog tempen och hade minimal feber, men dock feber. I natt kände jag mig så varm och hade konstiga drömmar och vred och vände på mig. När jag äntligen somnade in hårt tidigt på morgontimmarna så tyckte Keiru att det var dags att vakna... Klockan var då 04.27 piiiiiiip. Och sedan gick mannen till jobbet en kvart senare. Ingen feber idag men ont i halsen och öm utanpå halsen. Och en spänningshuvudvärk som känns som en kniv.
Så idag blir en av de där dagarna där jag nätt och jämt kommer överleva. Känns det som nu iallafall.
Längtar till jobbet sådana här dagar.

Jag älskar verkligen min familj!

Trots bajsblöjor, gråt, tjat, mat, sömnbrist, stök och bök och ett liv där jag som mamma aldrig sätter mig själv först så älskar jag min familj något otroligt! Mina pojkar är så fina och underbara. Allihop. Inti som blivit så stor och klok kille med egna tankar och värderingar(Just nu är ordet "skit" i olika benämmningar användbart: Titta det är skitmycket snö utanför! Vi skiter i det osv... Fattar inte vem som säger det i denna familj... ;-)). Och Keiru som ler så att ens hjärta smälter trots att klockan är okristligt tidigt. Och mannen som bara är så fin, vacker, snäll och underbar. Vilket liv jag har! Jag har allt som jag önskar. Jag har allt som gör mig hel. Kärleken till min familj är det bästa och starkaste som finns för mig!
:-)

Ryggskott och basketskott

Så har lillen varit på sin första basketmatch. Han gillade det skarp och ville krypa ut på planen hela tiden! Tyvärr skadade sig pappa Niklas redan på uppvärmningen. Han fick ryggskott! Trots det så kämpade han på och skottade i 11 poäng under 3 kvartar. Nu har han legat på soffan med värmekudde och det känns inte så farligt säger han. Undras jag hur det är i morgon när han ska upp ur sängen stackarn. Det märks att vi börjar åldras ;-).
Annars så har det kommit jättemycket snö så imorgon blir det till att ställa undan cykeln och ta fram snowracern! Om det ligger kvar vill säga....
Just det, Flames vann matchen med närmare 30 poäng! Slutet gott allting gott!

Mellan barn och barn

Så sitter jag här och bara jag är vaken. Fast det inte är midnatt eller vinter eller mörkt. Alla mina grabbar sover och då passar jag på. Passar på att skapa en blogg samt photoshopa albumbilder. Jag photoshopar och photoshopar utan mus på vår laptop så jag tror jag kommer tappa pekfingret på höger hand... Att den där lilla fotografen som ligger där inne och dammar medans jag är mammaledig inte kan slappna av! Det är ju bara till albumet!!! Och det är dessvärre över 200 bilder... Har gjort 19 klart. Förnuftet säger: Klart som tusan att jag inte kan shopa alla bilderna, men sedan när jag sitter där i soffan och kollar genom dem... Då lyfter sig händerna och bara liksom klickar sig fram till photoshop och vips sitter jag där med en helt enorm och tråkig uppgift. Som tar tid, kraft och pekfingrar... Så jag tror jag ger upp och bara skickar iväg dem som de är. Jag får leva med dassiga färger, konstiga färger och "oframtagna" ansikten. Men kan jag det? Den där slummrande dammande fotografen lever trots allt... Uppstånden från de döda. Ja ja vi får väl se vem som vinner, jag eller dammhögen! :-)