Jobbigt att vara söt

Inti: Mamma, det är så jobbigt att vara så söt som jag är. Getingarna lämnar mig aldrig ifred för att jag är så söt.
Jag: Stackars dig. Det måste vara jättejobbigt att vara så söt.

Mjölksyra

Nu har jag klippt alla våra 3 häckar. Hjälp vilken mjölksyra jag har i vänster utsida axel! Och helt genomsvettig! Vilket gratis träningspass!

Hurra för kast med liten boll

När jag var liten var jag jättebra på kast med liten boll. Just det kast med liten boll. När vi mötte de andra hålornas skolor så vann jag kast med liten boll flera gånger. Dessutom gjorde jag killkast och inga tjejkast, det var därför jag vann. En tjej gjorde tjejkast(de flesta kastade tjejkast)men hon lyckades med den stora bedriften att kasta iväg bollen över sitt eget huvud och kastade den bakåt. Jag var också duktig på pilkastning. Varje midsommarafton var det pilkastningstävling på Rejavallen, jag vann den(för barn) också flera år i rad. Iallafall.
Idag har jag nämligen fått användning för mina fina talanger. Inti har fått ett fint radistyrt flygplan av mormor. Nu hade han det ute med sin polare Trädet. De körde det långt och länge men tillslut hände det. Det fastnade HÖGT HÖGT uppe i ett träd. Inte en chans att nå det med stege eller så. Så det var bara att ta fram en påse och gå och plocka upp fallfrukt från trädgården, ställa sig på ballkongen och försöka träffa planet så det ramlade ner. Efter 2 påasar fallfrukt(typ 16 äpplen)så fick jag ner det! Så nu har friden lagt sig över huset igen!

Fånga dagen

Igår åt vi på texmexrestaurang inne i stan. När Inti sitter och dippar sin nacho i lite gräddfil får han en tänkande blick.
Sonen: Mamma, hur gör man när man fångar dagen?
Jag(tänker): Det är när man försöker göra det bästa av varje dag så att livet blir ett bra liv.
Sonen(tyst, tänker): Idag, mamma, har jag fångat dagen!

Kallur

Kallur döljer en riktig skada, det har jag trott sedan DN-galan. Och inte motbevisar detta det... SUCK! Vårat enda braiga friidrottshopp... Inget OS för henne heller då. Eller så går hon sönder i första kvalet.

Pust

Ännu en dag kan läggas till handlingarna. Eller till livet.Idag var jag och storkillen på en lekplats härintill. Han ville gunga kompisgungan. Han la sig ner och sa att han tänkte tankar från oändligheten och vidare. Han var trött så han kröp ihop och somnade i värmen. Jag gungade på honom i kanske en kvart eller så. Då sätter han sig upp och säger att han mår illa. Han är helt vit i ansiktet och så går han ner från gungan. Lägger sig ner och säger att det gör ont. I halsen. Och så helt bara så där så kräksa han stackaren! Jag hade gungat för mycket så han blev åksjuk! Jag: Förlåt! Det var inte meningen gubben.
Inti: Det gör inget mamma, det var mitt fel, jag kände att jag mådde illa och borde sagt till dig att inte gunga.
Tänk att vara 4,5 år och så klok....
Så passa er alla som ska gunga kompisgunga i södra Stockholm så ni inte trampar i en liten pöl nergrävd kräks...

Maaaaaaaaaaaammmmmmmmmmmaaaaaaaa!

"Mamma!!!!!!!!!!!"
Så låter det runt 1000 gånger om dagen i mitt hus. Ordet pappa verkar barnen inte ha i sitt vokabulär ens. Vad är det för fel???? Antagligen skämmer jag bort dem. Kanske med kärlek(jag vet att man inte kan skämma ihjäl barn med kärlek, men ibland känns det som det.). Kanske curlar jag dem och hjälper jag dem för mycket. Kanske ska jag byta namn till ngt annat än mamma...

Inte som en reklamfilm....

Ibland vill jag leva som i en jävla arielreklam. Allt ska vara perfekt. Barnen ska vara smarta lydiga och fina, mannen ska vara jämställd hjälpa till laga mat, huset ska vara kliniskt rent och ha snygg inredning, jag ska vara den perfekta mamman och frun och karriärskvinnan, kläderna ska vara bländande rena, trädgården ska vara frodig och grön.... Slappna av säger mannen. Han har rätt. Livet blir roligare om jag slappnar av, men min tillvaro blir 100000000 gånger så smutsig och oredig. Och då blir det error efter ett tag i skallen. Ska det vara så här? Finns det ingen superlösning där man kan få allt på en gång. Utan att stressa sönder sig och bränna ut sig i förtid???? Svaret är kanske att bli hemmafru kanske? Dagens problematik med att vara modern kvinna antar jag. Kanske är hemmamannen den ultimata lösningen för oss. Eller en liten människa som jag betalar att städa och fixa mitt liv där jag inte hinner...

Märkning

Tänk vad mycket man ska handla och fixa med innan förskolestraten för lillkillen. Om en månad börjar han på förskolan. Då måste kläder vara märkta med namnet så rätt saker hamnar på honom. Då måste han ha nappar som är hans namn på så personalen inte ger honom fel nappar med andra barns basilusker på(jag vet att de ändå kommer hamna fel men ändå..) och till sist en knapp med hans namn på och pappa telefonnummer så han ska komma tillbaka om vi tappar bort honom på ngn djurpark eller ngn marknad någonstans ute i landet.... Sedan ska alla kläder märkas när vi väl fått materialet hem. Och det tar tid! det vet jag.... Inget kul jobb alls.

Ljuvligt

Detta är livet. Förutom alla blinningar...