2008-07-27

Pust

Ännu en dag kan läggas till handlingarna. Eller till livet.Idag var jag och storkillen på en lekplats härintill. Han ville gunga kompisgungan. Han la sig ner och sa att han tänkte tankar från oändligheten och vidare. Han var trött så han kröp ihop och somnade i värmen. Jag gungade på honom i kanske en kvart eller så. Då sätter han sig upp och säger att han mår illa. Han är helt vit i ansiktet och så går han ner från gungan. Lägger sig ner och säger att det gör ont. I halsen. Och så helt bara så där så kräksa han stackaren! Jag hade gungat för mycket så han blev åksjuk! Jag: Förlåt! Det var inte meningen gubben.
Inti: Det gör inget mamma, det var mitt fel, jag kände att jag mådde illa och borde sagt till dig att inte gunga.
Tänk att vara 4,5 år och så klok....
Så passa er alla som ska gunga kompisgunga i södra Stockholm så ni inte trampar i en liten pöl nergrävd kräks...

Inga kommentarer: