Min barndom

Mina föräldrar har en liten yttepytte sommarstuga vid en sjö i de östgötska skogarna. Den har inget rinnande vatten,är sne och vind, är totalt oisolerad, har utedass men har nyss fått el. Marken vi har är väl på max 500 kvm. Den ligger alldeles ljuvligt nere vi vattnet. Jag har varit där i stort sett varenda sommardag under hela min uppväxt. Den är min barndom. Fick jag välja något jag absolut skulle vilja ha kvar, materielt vill säga, av min uppväxt så är det den. När jag är stressad och mår dåligt så blundar jag och ser framför mig en tidig sommarmorgon där. Då sjön bara leker fram glitter av solens strålar. Doften av trä som blivit nerkyld under natten men bara väntar på dagens solchock. Mina föräldar delade denna stuga med min mormor och morfar. Nu har ju båda gått bort och nu återstår en slags utköpning av flera personer som ärver på det ena eller det andra sättet. Det känns som att det är upplagt för upprörda känslor. Jag vill bara att det ska vara över. Jag tror även mamma och pappa vill det. Tänk vad konstigt det blir så fort det är pengar med i bilden när en människa dör. 2 olika värdeingsgubbar har varit där och kommit fram till helt olika summor. En skillnad på hela 400.000:- pix. Upplagt för upprördhet som sagt var..... Men visst är stugan fin???