2009-04-09

Huvudbry

I tre dagar nu har mannen jobbat från 12-23. Jag har jobbat 8-15. Detta innebär för honom att han måste gå upp när jag går vilket är 07(barnen är vakna då). Han kommer hem 00 varje kväll. Så han får sova i bara 7 timmar. För en del är detta kanske inget problem, men min man måste få sova ganska mycket för att orka vara en trevlig och fungerande man. Så nu är han helt slut. Och jag har tagit alla nätter med barnen. Vilket inte ha varit alltför jobbigt, men i allafall varit ute och traskat en gång per natt. Vilket har stört min nattsömn också. Och så går jag upp runt 6 varje dag med barnen. Så jag är också trött. I natt vaknade jag med huvudvärk och den har suttit i sedan dess. Trots alvedon. Känner mig krasslig helt enkelt. Så mannen och jag har setts i kanske fem minuter per morgon sedan i måndags. Känns så där roligt måste jag säga. Ser fram mot påsken. Tror jag. Jag har mest huvudvärk nu så att packa något inför den kommande helgen i byn norr om dalälven orkar jag då inte. Vi får se när vi kommer iväg imorgon.

6 kommentarer:

En helt vanlig man sa...

Fast å andra sidan, om du inte packar bara för att du är trött kommer du att vara ännu tröttare sen när du måste packa.

Och tänk på alla andra som är beroende av din packning.

Z sa...

Men varför ska jag vara den alla andra är beroende av? Man kan faktiskt packa tillsammans imorgon. Det är mer solidariskt.

En helt vanlig man sa...

Du menar som att någon kanske plockar bort en gaffel som någon annan glömt?

Aha!

Då fattar jag.

Z sa...

Nä, det är en helt annan grej. Varför ska jag ta bort något som du släpat fram? Som dessutom har varit och kletat i din mun? Nä, nä, det är inte samma sak som att dela på att packa barnens kläder....

En helt vanlig man sa...

Man hjälper varandra.

Och om jag plockar fram något som sen är och kletar i munnen...så inte är det en gaffel jag tänker på.

Bina sa...

Vi brukar packa åt ett barn var, så får var och en packa när de vill och orkar. Bra lösning tycker jag!