Till en helt vanlig man

Igår var det mycket. Kräks och sånt. Men det hände något bra. Jag fick blommor. Av en vän som tyckte jag varit bra. Jag blev så där varmt glad och stolt över att ngn tycker jag är en bra vän. Fick tårar i ögonen. Och jag fick tårar i ögonen igen när jag visade Inti blommorna igår kväll. Jag kommer sakna EHVM, men jag hoppas hoppas hoppas att han har fel angående det att han inte kommer sakna ngn här och att han kommer vilja träffa mig och min familj även fast han inte hänger omkring här längre. Och du, den där gången i bilen, visst blev jag ckockad och lite sårad just då och där, men jag visste även att en vän finns där fast det stormar och blåser kalla vindar från alla möjliga håll och kanter.