Att vara i tid m ändå inte hinna

Det är så enormt roligt att åka i god tid m bilen till pendeltågsstationen för att efter ngr minuter inse att parkeringen är full. Och sedan på väg till betalparkeringen se pendeln gå. Om detta hade varit i skogen hade det varit en timme till nästa buss. Nu bor jag ju tackochlov inte längre där så jag fick nu vänta 12 minuter. Men ändå. Hungrig är jag också. Nu håller jag tummarna för att sl sköter sitt uppdrag så jag verkligen hinner till jobbet så jag hinner äta... Det blir aldrig som man tänkt sig kort och gott.