I morse vaknade jag och jag var fylld av saknad av min man. Jag nästan värkte av längtan efter honom. Han är i Piteå på kurs. Han åkte i onsdags morse och kommer hem sent i kväll. Vi brukar inte vara utan varandra så mycket. Jag är van att han är vid min sida när jag somnar och när jag vaknar...(Förutom alla sena jobbkvällar och alla tidiga jobbmornar för honom). I morse fanns han inte där. Men i morgon kommer han finnas där som vanligt. En stund i allafall. Tills han ska iväg med crossen till någon slags uppkörning norr om stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar