Hanna Hedlund. Igen.

Jag vet inte om jag har bloggat det men jag fick ju Hanna Hedlunds skiva "Det är jag som är mamman" i julklapp av Mannen. Det är en otroligt fin stämmning hela skiva genom. Jag kan inte lyssna på "Han kommer inte hem ikväll" utan att få tårar i ögonen. "Jag hade väntat mig mer" är också superbra och "Egen tid" är också en höjdare. Precis sådär tänker och känner ju jag. Jag är inte ensam. Och det känns rörande att veta det. Att få höra det. Så om ni inte har lyssnat på någon av låtarna GÖR DET! Klicka här så kommer ni direkt till låtarna. Ja, jag vet att jag tjatar. Men jag känner att jag måste.