Kryddgubben igen

Nu har jag varit framme för att handla på ICA. Eftersom jag hade samlat mig sedan kryddgubbsincidenten, men fortfarande kände mig helt förorättad och kränkt fanns det bara en utväg för mig: Att visa mig vuxen och mogen och fråga honom nu i lugn och sansad ton varför. Så när jag handlat klart knallade jag över till han sgula stånd. Men ingen kryddgubbe där. Med bankande hjärta gick jag mot bilen då han helt plötlsigt uppenbarar sig där i regnet på marknadsgatan. Jag samlar mig och går fram till honom och säger:
Hej. Jag undrar varför du var så otrevlig mot mig tidigare idag.
Kryddgubben: Jag har inte varit otrevlig idag.(ser helt oförstående ut)
Jag: Jo det har du. Du var jätteotrevlig mot mig idag när jag hade gått fel väg. Vilket jag vet att jag gjorde och bad om ursäkt för och du hade anledning att bli arg. Men sättet du gjorde det på var ju helt otroligt otrevligt.
Kryddgubben:(tar nu upp handen lägger den på min axel)Lilla gumman(!!!!!!!!!)gå hem nu, det var inte så farligt.
Jag: Jo det var det, jag mådde jättedåligt av det hela eftermiddagen. Jag vet att jag gjorde fel, men att hänga ut mig på det sättet du gjorde var helt fel.
Kryddgubben: (tar nu mig i handen) Jaha.
Jag: Vad var det där? Var det en ursäkt eller hur ska jag tolka det?
Kryddgubben: Nej jag tänker inte be om ursäkt, du gjorde fel.
Jag: Jo jag vet men som sagt var var du hemskt otrevlig mot mig. Var det en ursäkt eller?
Kryddgubben: (tar nu upp handen klappar mig på kinden!!!!)Gå nu hem lilla vännen och lägg dig så ska du se att allt blir bättre imorgon.
Jag inser vid det här laget vad ör en man den här kryddgubben är och säger hej då och går mot bilen. Innombords hyllar jag mig själv för att jag vågade konfrontera honom och samtidgt skakande på huvudet för den typen av man/människa.
Jag var större, bättre och mognare än en 60-årig man! HA HA HA HA!