Jag: Vad bra. Då är ju pappa och jag farmor och farfar.
Sonen: Och Keiru kan ju gifta om sig med dig mamma. För man kan ju både vara gift och vara farmor.
Jag: Jo det kan man ju, men jag är ju gift med pappa.
Sonen: Men Keiru får ju bo kvar med er. Så kan jag och mina barn hälsa på er allihop samtidigt.
Jag: Mmm, det blir väl bra.
Jaha då har jag uppfostrat en son med starka Svensson-böjelser (och med ett svagt inslag av inavelstankar)....
1 kommentar:
HAHAHA jag döööör, skön inställning att du får gifta om dej... vad ska mannen göra???
Skicka en kommentar