Ibland händer det. Tillfällen då man inser att världen är liten. Tisdagen var en sådan dag. Keirus första dag i 6-års. Vi stod där en bunt nervösa föräldrar med barn. Då plötsligt ser jag en tjej och känner direkt igen henne. Vi gick i parallellklasser på gymnasiet i Finspång för 20 år sedan. Jag var helt säker fast hon inte längre hade kvar sitt långa ljusa hår. Det var Helena. Jag gick fram och sa att vi hade gått på Bergska samtidigt. Hade varit på gemensam skolresa i trean till Krakow. Det visade sig (såklart) att hennes son och min son går i samma klass. Världen är liten.
Sedan kom jag till jobbet och åkte ut till Karlberg för att plåta AIKs träning. Vid planen när jag står och väntar kommer det en tjej med barnvagn och en liten pojke. Tänker genast:
"Det där måste vara Tove från Toves Kungsholmen!" Eller? Har ju aldrig träffat henne live. Bara via twitter, instagram och bloggen. Får stora öron och försöker lyssna mig till om det är hon. Och efter ett tag blir jag säker. Det är hon. Så efter lite överläggande med mig själv eftersom jag ändå är en ganska blyg person så frågar jag. Och visst det är hon! Sedan står vi och snickesnackar tills spelarna kommer in och lite under träningen. Världen är liten. Mindre än jag tror.
1 kommentar:
Så himla roligt! Jag är glad över att världen är mindre än man tror.
Skicka en kommentar