2011-05-16

Min största skam



Jag kollar på Nittileaks. Året idag är 1995.
Och det får mig att avslöja min största skämmigaste hemlighet. Jag är alltså typ 20 år. Under mina tonår är det alltså punk som gäller. Thåström och Ebba Grön mest. Pop och sånt skit gillar jag inte. Men helt plötsligt. Helt obegripligt så börjar jag gilla Drängarna! D-R-Ä-N-G-A-R-N-A!!! Jag och BarbaDåsa åker på en och en annan spelning(???!!!). Idag bor BarbaDåsa på samma gata som Olav i Fossen. Jag tror inte hon har nämnt detta när de ses på samfällighetsdagarna.
Detta är min största musikaliska skämmighet. Än. Nästan den största skämmigheten överhuvudtaget föresten.
Vilka saker skäms ni över? Jag vet att ni inte kan mäta er med mina Drängaäventyr men ändå...

4 kommentarer:

KaosJenny sa...

Ha Ha, klart vi kan mäta oss med drängarna... vi har alla våra lik i garderoben men de är helt preskriberade nu ;-) Från tonåren finns det lögner och en och annan utskällning som somliga inte förtjänat. Någon flathand har väl delats ut till oförskämt pucko också... Tack och lov att man kommit förbi den där åldern ;-) KRam

Z sa...

Ja eller hur???!

Sus sa...

Jag såg varenda avsnitt av en brasiliansk såpa som heter Kärleksbarnet. Det stämde med mina amningstider på Äldstingen. När jag inte kunde se den, spelade jag in.

Den var totalt värdelös.

Tove Kungsholmen sa...

Rent musikaliskt har jag nog många. Gillade E-type väldigt mycket på 90-talet och det sitter i än, likaså kärleken till Orup. Eller till hans musik då. ;)