När våldtäktsmannen blev ett offer och när offret blev en syndare

Ska ni se något avsnitt av Uppdrag Granskning i år ska ni titta på detta avsnitt. Det handlar om en 14-årig tjej som blev våldtagen på skolans toalett av en äldre kille. Killen erkände och blev dömd. Och många i samhället Bjästa tog killens parti mot tjejen. De trakasserade henne via nätet och frös ut henne fysiskt. Efter en skolavslutning så våldtar killen återigen en tjej, erkänner och blir dömd. I programmet får man höra vuxna människor säga rakt ut att det är synd om våldtäktsmannen och att hon ljuger. Fast han erkänt och fast han är dömd. UG igår gjorde mig illamående och förbannad. Bara en modig tjej, Amanda tar offrets parti. Så modig och så stark står hon mot alla andra. Vad är det för fel på oss människor? Varför ger vuxna människor stöd till en dömd brottsling? Och framförallt varför visar de ingen empati för en ung tjej som blivit våldtagen? Vilken förebild är vi för våra barn? Det är helt otroligt att det faktiskt kan vara så att det blir en slags masspsykos och att folk helt tappar omdömet. Jag blir fan mörkrädd. Vad kan jag göra? Vad kan jag göra för att förhindra detta? Vad ska jag säga till mina barn för att de stolta och hörgburna kan stå mot sådant tryck om de blir utsatta för det? Jag blir helt matt. Och uppgiven. För det känns så stort och tungt. Att jobba mot människor som blivit helt hjärtvättade av rykten osanningar och skvaller. Som tillåtit sig det. Oavsett om ni har en timme över eller inte, sätt er ner och kolla reprisen eller på svtplay. För det är värt att bli väckt i sin dagliga lunk och bli påmind om hur mycket ett starkt civilkurage är värt.