Positiva rutan

På väg hem gick jag förbi trevliga arbetsgruppen. Vanligtvis är det ändå en ganska trivsam om ngt ironisk och halvbutter hörna. Frågade hur de mådde. Den ena hade opererats och var borta i flera veckor, den andra hade haft en rent allmänt kass dag och den tredje sa att den positivitet som han kände förra veckan hade minsann ändrats för det gör livet. Den fjärde stackaren hade kanske en bra dag, men drogs väl ner av den allmäna stämmningen. Själv kände jag mig lite puckad som frågat. Jag hade inte tid att få det svaret egentligen eftersom jag var på väg hem.... Och då borde jag ju egentligen inte frågat. Så jag sa hej och gick till tvärbanan för att åka hem till mina två småkillar istället. Hoppas stämmningen är bättre imorgon i rutan.