2008-09-24
Vilka puckon SJ är!
Okej, om någon hade åkt från min fyraåring på perrongen fast jag hade sagt till hade jag varit vansinnig! Och dessutom inte nöjt mig med deras taffliga ursäkt. Om det ens var en ursäkt. Snacka om att inte ens visa lite vanligt vardagshyfs när man nonchar pappan som desperat försöker få med sin lille kille på tåget! Och fatta vad hemskt för den lilla killen vars hela familj åkte iväg med tåget och kvar stog han där! Men han hade ju grannen där så det var ju lugnt. Enligt SJ alltså....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Fyraåringen blev kvar eftersom grannen/bekant/släkting eller hur det nu var uppenbarligen inte gjorde ett skit för att hjälpa till. Totalt inkompetent.
Mamman hade fullt upp med två barn när hon gick på. Pappan hade två stora väskor att släpa på. Den tredje vuxna i sällskapet hade bara att se till att grabben kom på strax efter pappan. Jätteenkelt.
Det är varken Skånetrafikens, Tågvärdens, eller lokförarens fel. Än mindre SJ, som inte ens är inblandade alls.
Sedan kan man ju ifrågasätta det intelligenta i att en mor reser med tre barn och mer packning än hon själv kan bära på "semester" till ett land i KRIG. Hade de inte flytt därifrån? Det är väl inte mindre krig där nu än förr?
Tågvärden såg troligen en person stå en bit bort och vinka, med ett barn bredvid. Vinkande personer brukar vara de som INTE skall med.
Om det stått bara en endaste person på hela plattformen och det var fyraåringen, då hade ingen kört, men nu var det inte så.
Felet ligger hos FÖRÄLDRARNA och ingen annan. Att tågvärd och förare går upp i stresskonen är helt förklarligt. Hur skall tågvärden kunna vet att grabben intill den vinkande personen SKULLE med? Lokföraren följer bara reglerna. Det är inget konstigt med det. Skall vi kanske "anpassa" den regeln också, precis som andra regler som fått ändras för att någon "nysvensk" blev kränkt?
Så nästa gång en "nysvensk" skriker att deras barn är kvar, då skall alltså tåget tokstoppa mitt på spåret, all annan trafik i området får förseningar, personen hoppar av tåget, ut i nästa spår och studsar som en biljardboll mellan passageratåget och det mötande godståget som kom i 120.
Vad tror du det skulle stå på löpsedlarna då? "Pappa dödad under tåg, skulle hämta sitt barn" och MMS-bilder på blodiga tåg, kroppsdelar överallt och mitt i smeten en nedblodad unge som skriker.
Jag förstår att folk blir upprörda över att ungen blev kvarglömd, så skulle jag också reagera, men nu skulle det knappast hända en normalt funtad svensk mor. Hon skulle lasta på barnet först och om nödvändigt "offra" bagaget.
Så enkelt är det. Dessutom skulle en svensk mor inte resa till en krigszon, eller dra med sig mer bagage än hon kan transportera. Svenska kvinnor är självständiga och vill inte vara "hjälplösa" annat än på kul.
Att dra in DO är ju bara patetiskt.
Har någon förresten pratat med mamman? Vad tycker hon och hur reagerade hon när hennes man och släktingen klantade till det. Varför får inte hon berätta? Patriarkala förtryckartraditioner?
Skicka en kommentar