Vissa jobb kryper innanför huden

Igår träffade jag och en kollega ett rumänskt syskonpar. De kom till Sverige för någon lurade i dem att de skulle tjäna mycket pengar här. De kom för 3 månader sedan och har ingenstans att bo. Eller fel. De bor på ett kolonilottsområde som snart ska rivas. De bor i en av alla kolonilottsstugor. Som hann trashas innan de övertogs av hemlösa. Inga hela fönster utan plastpåsar för att täta och bitvis inga fönster alls. De kan inte prata svenska. De har barn som är hjärtsjuka hemma i Rumänien. Och nu har de inga pengar för att ta sig hem. Kvinnan hade tandvärk, men inga tabletter. I går kväll när jag skulle sova tänkte jag på dem. Och i natt har jag vaknat och tänkt på dem. Så kallt. Så jävla kallt. Vi körde dem till kyrkhjälpen igår där de fick lite varma kläder. Men det fanns inga täcken. De sover under en tunn filt. Så nu är jag på väg. Packade en ikeapåse imorse med gamla täcken, ngr ullsockor och en halsduk jag inte använder. Snodde med mig värktabletter fr repan på jobbet. Jag vet inte. Det är så lite. Men alltid ngt.