2011-01-05

Japp

Inti var näst sist på fritan och Keiru var absolut totalt genomsist på dagis. Då känner jag mig så där lyckad som mamma...
Published with Blogger-droid v1.6.5

8 kommentarer:

  1. Jag förstår känslan. Sis pusslar hela tiden med Alvas tider. Hon jobbar ju i butik och Alvas pappa i Söderhamn...
    Tur att mamma inte längre jobbar så mycket!

    SvaraRadera
  2. Nej det gäller visst att ha mormor och morfar eller farmor eller farfar för att klara det. Eller en barnflicka. Som är SÅ jag...

    SvaraRadera
  3. Det är en jobbig känsla.
    Svårt att få det gå ihop.
    Våra barn är kvar bland de
    sista varje dag de med,
    fattar inte hur "alla" andra gör.
    Jobba måste vi ju.

    SvaraRadera
  4. Jag har gått hem tidigare från jobbet och så gått tillbaka på kvällen eller jobbat långdag någon annan dag när maken hämtar. Hurra för flex!

    SvaraRadera
  5. å jag övervägde att ställa in kvart i fem ekot men..NÄ...det gick inte denna gång heller...

    SvaraRadera
  6. Flex vore najs. Kanske kan funka ngn gång. Men inte troligtvis.

    SvaraRadera
  7. Jag brukar tänka att när de är sist har de fröknarna för sig själva... En gång var Lillebror och Lillasyster själva en hel dag under ett lov, med två fröknar. Så mycket uppmärksamhet får det sällan hemma... De hade pysslat och gjort var sin snögubbe...

    SvaraRadera

Vad schysst att du vill skriva något här! Tack så mycket!