Meh!

Ikväll är det julfest med jobbet. Men i år känns det inte lika roligt som det brukar. Några är nyblivna föräldrar och är hemma och snosar på sina underverk, och nu funderar en av mina närmsta på att hoppa festen pga tentastress! Men jag då??? Jag som ändå inte är peppad? Och som har svårt för det här med meningslöst kallprat, även fast jag blivit bättre på det. Kan ingen tänka på hur det blir då för mig??? ;-D
Ja ja. Får väl hasa mig dit i ännu icke valda kläder(paniiiik)och se vad som händer. Är det trist får jag väl ta en taxi hem igen.

Joråsatte

Såklart. Imorse när jag inspekterade diskstället så var det utflyttat från väggen.

Om man vetat innan

Dagis är stängt idag för planering. Eftersom mitt jobb bara tillåter 3 föräldraledighet/år så var det rökt för mig. Och Mannen hade viktig kurs. Alltså fixade vi barnvakt. Mamma och pappa kom. Nu visade det sig tämligen onödigt då Keiru i tisdags fick feber och var förkyld varpå jag vabbade halva tisdagen och hela gårdagen. Och idag har Mannen så ont i ryggen att han knappt kan gå pga styrkelyft. Så. De är här helt i onödan. Men det visste vi ju inte innan... God morgon på er!

Nu kan Mariah Carey börja julsjunga!

I eftermiddags plockade jag mossa, kottar och granris till ljusstakar, kransar och annat pyssligt. Satte även i häckbelysning. Det var på det berömda håret. Nu ser det ut så här hos oss. Jul. Jul. Strålande jul. Nope. Inga julkänslor än.

Diskställskriget börjar om 2 timmar

Idag kommer mamma. Få se hur länge diskstället får stå som det brukar. Ni vet ju. Mamma flyttar alltid ut det 3-5 cm fr väggen för hon tycker inte det ska stå så nära väggen för då kan väggen bli blöt och bli möglig. Eller ngt. Sedan kommer hon vilja åka och handla och sedan städa och sedan skura golven och sedan plocka undan grejer i trädgården.... Jag blir matt bara jag tänker på det. Och sedan "städar" hon och kastar grejer som inte ska kastas. Sist var det klistermärken till Mannens cross för 1000:-. Få se om hon håller fingrarna i styr den här ggn... Och ja. Jag vet att det är för att vara snäll. Men det blir gärna lite för mycket.

I väntan på grönt ljus

Våran diskmaskin har sett sina glansdagar so to speak. Den slutade värma upp vattnet och att ta hit en diskmek går på över 1000 och sedan brukar reservdelar gå på runt 1500:- . Så vi plockade isär den tvättade ur slangar och hoppades på det bästa. Men nej. Fortfarande ljummet vatten och 4-5 timmar att diska en maskin. Så idag for vi och köpte en ny. Så hela kvällen har vi monterat den samt den kökslucka som sitter på den. Och det coolaste med den nya diskmaskinen(anledningen till varför vi valde den) är den röda/gröna lampan. När den röda lyser är maskinen på. Och när den är klar blir lampan grön!!!! Guuud vad coolt!

Borta!

Jo. Det gick hyfsat. Jag gick på löpbandet i över en timma, sedan körde jag 10 minuter crossfit. Efter det gick jag och provade klänningar på stan och sedan en snabb sallad. Sedan började jag jobba. Och vid det laget var jag inte sur längre. Lite matt efter all träning, men inte sur längre. Borde kanske ha slagit lite på boxningsgrejen så hade det helt varit borta.

Kommer vara sur resten av veckan

Eller iaf idag. Måndagar är dagen jag börjar 12. Eftersom jag har låga blodvärden vill jag att min läkare ska höra en utredning på varför och hur det ev har påverkat min kropp under dessa 2 år som gått. Läkaren hade en tid idag kl 8. Värdo eftersom jag inte börjar förens 12. Men jag tog den. Big misstake. Han är sjuk. Och här är jag inne i stan. 4 timmar innan jag börjar jobba. Och visst kan jag åka hem, men bara för att vända. Så. Min surhetsgrad just nu skulle kunna sänka iaf hälften av landets sjöar. Jävla måndag. Så jävla orutinerat!!!! Ny tid på torsdag morgon. Hoppas läkaren är frisk då. Och att surhetsgraden på mig gått till neutral igen. God morgon på er.

Fantastiskt!

Det var en otrolig kväll! Fantastiskt! Vilket party! Alla människor var glada och dansade och älskade musiken! Suverän stämning. Fantastisk musik! Det här kommer jag leva på länge när jag står vid skrivbordet och gör tråkiga bilder med hörlurarna på! Mer house åt folket! Mer SHM åt folket!

Teknikfreaks

Mannen har nu varit och köpt en Nexus. Så nu sitter vi här i soffan. Inti med paddan. Keiru med laptopen, mannen med nexusen och jag med iPhonen. Vilket liv. Snacka om att vara slav under tekniken.

Vardagslycka kan vara

att få 20 min ensamtid innan dagen börjar. I totalt novembermörker och tystnad. Godmorgon på er!

Dagens SHM

Har idag åkt med två förhållandevis unga kollegor (typ 25 år) som verkligen har missat Swedish House Mafias storhet. De pratade om att det är "ungdomarnas musik" och att de inte fattar storheten "kidsen ser i SHM". Jag är fan snart 40 år. Innebär det här med att jag ska gå på SHM på lördag att jag har en enorm livskris, att mina kollegor har åldrats i förtid eller kanske att jag är extremt med i tiden? vad tror ni? Hur som här kommer dagens SHM-låt!

Likt en kärring

Idag uppdagades att en kollega till mig också har pissigt HB. Så likt två kärringar jämförde vi resultat. Ungefär som när tanter jämför sina slitna knän. Hur länge, värden och hur vi mår. Jag hade lägst värde, men mår bättre. alltid ngt.

Och till sist

vill jag varje gång jag ser Private Practice gå omkring i lika fina klänningar med högklackat dagarna i ända. Men det funkar ju inte. Inte de dagar jag ska fota objekt som 1200 kg tunga tjuren Bleknos tex. Men tänk va. Det vore bra fint. Blir inte ni också sugna?

En gammal goding

Dagens SHM-låt:

På tal om pigg

I måndags hann jag att gå på en föreläsning på ADHDcenter (fast intresset var så stort att de fick byta till SÖS aula) med barnpsykologen Martin Forster. Han är även författare och har skrivit boken "Fem gånger mer kärlek". Det bygger på att man som förälder ska ge sitt barn just fem gånger mer kärlek/peppning/uppmärksamhet än skäll/tjat/negativa kommentarer. Det funkar för alla barn och föräldrar, men är bra för barn med tex ADHD då det med de barnen lätt kan bli en ond cirkel av negativa handlingar. Föreläsningen var mycket bra, men vad som slog mig var att nästan alla av oss nästan 200 pers/föräldrar som var där såg 98% så trötta och slitna ut. Många av oss hade påsar under ögonen eller hade mörkar ringar av trötthet. Det är så sorgligt att det är så. Att det är så tydligt att föräldraskap med ett barn med extra behov är tyngre och sätter sina tydliga spår. Alla föräldraskap är ju under vissa perioder lättare eller svårare, men när man har barn med speciella behov är det lite mer svårare hela tiden än lättare. Och det gör mig så ont att se att det syns så tydligt på oss.

Faktiskt pigg

Idag är den första dagen på länge som jag kände mig pigg ända till jag hämtade barnen. Eller pigg och pigg, men inte helt dränerade. Jag vet inte, men kanske börjar järntabletterna att verka. Får se imorgon om det bara var en tillfällighet eller ej.

Och dagens SHM-låt får bli:

Livet ler mot mig

Igår hade alla datorer låst sig på jobbet så jag var tvungen att sluta 1.5 timmar innan jag skulle slutat. Idag började jag med att göra jobb 5 min fr Intis skola och slutade med jobb vid den parkeringen vi hade ställt bilen vid pendeln. Vilket gjorde att jag var hemma 1 timme innan jag brukar. Så sweet när det händer. För bra tjejer ska ha bra grejer. Borde hända oftare bara.

SHM-vecka

Idag inleder jag min SHM-vecka. Den kommer avslutas på lördag på Friends Arena. Känns overkligt!Idag kör vi den senaste hiten:

Vi sitter i samma buss

På väg till skolan. Idag med båda barnen. Vi fick åka skolbuss. Keiru är tyst av spänning. En hel buss med skolbarn. Kan inte bli mer spännande.

Zzzzzzzzz

Efter 4 timmar ute sackade jag ihop i en liten hög. Det och en timmes läxtjorv var det jag orkade idag. Men fint har det varit. Först 3 timmars trädgårdsjobbande, sedan 1 timmes grillande gjorde min helg. Men nu är jag helt slut. Frussen och trött ligger jag nu gärna kvar på soffan resten av kvällen!

Men durå?!

Efter 11.5 timmar på jobbet är det första mannen säger:

-Har du tagit dina järntabletter? Du ser anemisk ut.

Men tack så hemskt jävla mycket.

Det här är mitt land

När jag vaknade i morse och kollade twitter började jag faktiskt gråta. För där hade Lenas Sundström påbörjat en slags rörelse som motsvarighet till Erik Almqvists ord till Soran Ismail, där han säger att "det här är mitt land, inte ditt. Det här är mitt land". Ett sätt att ta tillbaka Sverige från sådana som Erik Almqvist. Under hashtagen #dethärärmittland hade en massa kända och okända svenskar skrivit sitt namn, ev yrke, ålder och hur länge de bott i Sverige. Och det var många. Det var så många som skrivit. Som vill visa att det här är inte Sverigedemokraternas Sverige. Det här är allas svenska medborgares Sverige.Någon gång i början av 2000-talet så var det en konsert på Globen, Artister mot Nazizter. Där sjöng Mikael Wiehe den. Det här är ditt land. Jag grät då och jag gråter fortfarande när jag hör den. Den är så otroligt vacker. Så när jag såg hashtagen blev jag så glad och rörd. Sverige är fan i mig allas land. Här kan ni läsa om #dethärärmittland. Och det kanske är dags igen. En ny konsert i Globen med artister mot Nazister. Kanske under valåret?

Det kommer mera

Det kändes så igår. Att Expressen hade mer att bjuda på. Idag visar de hur SD:s tilltänkta justitieminister Kent Ekeroth, beväpnar sig med järnrör för att sedan ge sig efter den berusade mannen man såg att de gav sig på redan igårdagens avslöjande. Så fint. Har ni ngr vänner som kan tänkas göra så på fyllan? Känns det som ett normalt beteende? Linus Bylund skrev nyss på Twitter att sömn är underordnat, att cigg och leverpastejmackor är det som gäller. Jag kan förstå det. Om jag vore pressekreterare i SD skulle jag också ha jävligt svårt att sova just nu.

Sverigedemokraterna är som Tio små negerpojkar

Har ni inte sett filmen fr Expressen? Gör det. Och fundera på om just du vill ha Sverigedemokraterna i ledande position i ditt Sverige.

En efter en försvinner de som sitter i ledande positioner. Är det inte rasistiska uttalanden så är det interna konflikter. Annars är det missbruk. Och är det inte det så är det att de är dömda för olika brott så de inte kan sitta kvar. Det är ju bara att tacka och ta mot när det händer. Fortsätter det i denna takt kommer de utplåna sig själva. Jag vet ärligt talat inte vad som är värst i Expressens gräv idag. Är det att Erik Almqvist kallar en kvinna för hora när hon frågar vad de håller på med? Är det att han upprepande gånger säger åt Soran Ismail att "det här är mitt land, inte ditt"? Eller är det den extremt obehagliga stämning som råder mellan de tre SDpolitikerna? Eller är det för att han ljuger utan att blinka när han blir utfrågad om det igår? Eller kanske att han idag säger "jag ber om ursäkt av hela mitt hjärta... till alla partikamrater och alla väljare uti landet." utan att ens fundera på att be om ursäkt till de han kränkt? Jag vet inte. ALLT är bara så otroligt sorgligt. För det är dessa människor vi valt in i riksdagen. Almqvist var den person som de hade tänkt som finansminister i vårat land. En man som säger så till en annan människa? Som inte tycker Sverige är mitt land, utan hans. Det är sådana som han som vi röstat in i vår riksdag. Förstår ni det? Förstår ni vad det är vi gjort oss skyldiga till? Sverigedemokraterna kan ju låtsas utåt att de är ett tolerant parti. Men det blir svårt i längden. Det blir ju lätt såhär när ett parti som har rasister bland sig ska leka toleranta. Vad var det han sa Erik på youtube-filmen som var ett motbevis på Sorans film för 2,5 år seda? Jo nu vet jag. Sanningen kommer alltid fram.

Omtänksam vän

Var på middag hos kompisar. De hade ett extremt gott te. När vi gick hem skickade de med mig teet. Så nu sitter jag här i min ensamhet, kollar på svtplay, dricker himmelskt gott te och äter goda mackor! Tacksam mot snälla kompisar!

Premiär

För vinterjackan idag. Är mycket nöjd över det. Har inte frusit en enda gång trots två utejobb idag! Sweet!

Papporna vs mammorna

På föräldramötet i september föreslog fröken att papporna skulle styra upp ngt för klassen eftersom mammor hade fixat det mesta under 6års och ettan. Det gick väl inte jättesnabbt att få ihop en pappagrupp, men det blev en. En försmådd fixarmamma föreslog klassdisco när inga pappor räckte upp handen och sedan fortsatte på det spåret när papporna valts. Det gillade inte papporna och dissade det stort. Nu är det ju snart slut på terminen och inget har hänt. Jag har inte lidit direkt. Inte barnen heller vad det verkar. Jag tycker snarast det är skönt. Har ju bekant varit så trött. Men. I förra v kom då ett surt halvbittert mail från discomamman där hon undrade var alla samkväm tagit vägen, det är ju snart jul! Svaret blev ngt om att de inte hunnit men snart skulle ses. Dagen efter kom ett nytt mail fr papporna. Nu, tänkte de, nu ska vi minsann visa vart skåpet ska stå! Och så raddar de upp 3-4 olika saker vi ska göra med klassen fr nu till i slutet på våren. Med början i ett disco. På en torsdag. På lucia. Och sedan behöver de folk som ska göra mat och grejer. Suck. Kunde det inte bara fått vara ingenting???! Nä. Inte då. Istället blev det ett aktivitetskrig mellan pappor och mammor. Härligt. Kan det vara mer desperate housewives eller?

Trött på att vara trött

Jag är så sjukt trött på att vara trött. Åt lite fil och blåbär och två knäckemackor imorse. Vad händer? 1 timme efteråt mår jag illa och har ont i magen. Lite ont i magen ska jag säga. Men ändå. Överväger jobb eller stanna hemma. Keiru spiller ut ett glas med vatten. Och jag börjar gråta. Stanna hemma alltså. Om jag gråter för ingenting så orkar jag definitivt inte gå till jobbet. Så då är jag här igen. I soffan. Och vilar. Jag tror mitt magont är som andras migrän. När det är för mycket för kroppen säger den ifrån via magen. När den är slutkörd och behöver vila då kommer det magontet. Jag är så obeskrivligt trött på den. Men det är bara att ge upp. Jag tänker så här. Att jag gör redan nästan allt jag kan för att jag ska må bra. Jag äter snäll och ostark mat, jag sover minst 8 timmar/natt. Jag gör bara en sak/dag när jag är ledig. Jag jobbar som vanligt för jag vill/orkar det. Jag gör ALLT i min makt för att fixa livet. Ändå kommer det såna här smällar. Med ont i magen och trötthet. Och då tänker jag att det måste bli så här. Jag får acceptera att det är så. Att kroppen MÅSTE få återhämta sig för att orka. Det får vara så ett tag tills alla mina värden är bra igen.Tänkte efter jag lämnat Keiru på dagis att jag faktiskt måste få lite ljus och frisk luft på mig i alla fall. Gick min vanliga promenad. Men efter 1/3 del kände jag att jag orkar inte. Kroppen hängde inte med. Så det var bara att vända. Jag gick knappa 4 km. Det tog mig över en timme att gå den biten. Jag hann i alla fall ta den här bilden. Sådana bilder hjälper mig att läka. Jag hoppas kunna gå imorgon. Men det får jag se imorgon.

Hej nya veckan!

Inti gnällig och supertrött, vägrar äta. datorn med nya Windows i kraschar. Hej nya veckan!

Vad ska vi göra åt Sverigedemokraterna?

Hörni. Jag ligger här och funderar på vad exakt jag kan göra för att hindra Sverigedemokraternas framfart. Med mindre än två år kvar till nästa val ser jag hur de vinner mer och mer mark i Sverige och det skrämmer mig något oerhört. Jag vill inte att det ska vara så. Jag vill inte att Sverige ska vara ett sådant land där ett populistiskt parti får mer makt. Jag vill inte att svenskarna, att mina grannar, mina barns kompisars föräldrar ska ge sin värdefulla demokratiska röst på ett parti som vill att vi ska slänga ut människor och pratar om människor på ett oerhört vidrigt sätt, som om vi hade olika mycket värde. Jag vill inte att mitt Sverige ska vara så. Det jag tycker är så enormt sorgligt är att vi människor är så historielösa. Det var inte ens 100 år sedan Europa brann och över 6 miljoner människor dödades. En man som hette Hitler försökte utrota alla utom arier. Och allt detta verkar vi glömma. Vi får aldrig glömma detta. Glömmer vi vår historia kommer den upprepas igen och vi bara kommer stå bredvid och glo. Vad har Sverigedemokraterna och Hitler ihop tänker du nu. Inget direkt uttalat. Men det är tiden vi lever i som är farlig. Samma som då. 1929 kom den stora depressionen genom börskraschen i USA. Ekonomin var körd i botten. Vad händer då? Jo, vi människor är oss själv närmast. Demokratin börjar svaja. Sådana som Hitler och Stalin utnyttjar det. 1934 kommer Hitler till makten och 2 år senare brinner europa. Hitler får för sig att arier är övermänniskor, att bara de har rätt till liv, makt och pengar. Andra dödar han. Det krävs ett världskrig för att få stopp på gubben. Hade han och hans nazistparti kommit till makten i en tid där ekonomin var god? Nej. Därför är den tid vi lever i just nu farlig. Vi måste se upp, vara varsamma. För vi människor är egoistiska varelser. Det är i tider som nu vi börjar prata vi och dem. Vi som ska ha och de som inte ska ha. De ska ut och vi ska stanna. Det är så sjukt lätt att det blir så. Speciellt när det är som det med ekonomin i Sverige just nu. Utförsäkringar och arbetslösheten som stiger. Ett Sverige där inte alla hänger med. Det är nu som vi måste tänka till. Inte vara egoister. Inte lockas att ge vår röst åt populistiska Sverigedemokraterna. Tänka lite till en extra gång. Se på samhället som det är idag och utifrån det som finns förändra för att försöka göra det bättre. För det går inte att ändra ett samhälle genom att vidta åtgärder för att få det som det var förr( ut med invandrarna). Börjar vi tänka så kommer det sluta i katastrof. Det gjorde det 1936 och det kommer göra det nu också. Men exakt hur ska jag göra för att få människor i Sverige att vakna upp och se vår europeiska historia. Och få mina grannar och vänners vänner att förstå att Sverigedemokraterna INTE är lösningen. Att partier som SD är ett steg på väg mot katastrof. Jag vet inte. Men jag hoppas komma på ngt bra snart. För jag är rädd, verkligen rädd, för hur valet 2014 slutar om vi bara tysta står och inte håller med Sverigedemokraterna. Vi måste höja rösten och säga det självklara rakt ut istället. Att vi är missnöjda med hur det ser ut i dagens Sverige och att vi vill Sveriges bästa men att vi inte tycker det ska göras på Sverigedemokraternas sätt. Alls. Inte ens i närheten.

Supertröst

Nytt avsnitt av Greys tröstar när jag direkt får ont i magen av en skål m blåbär och en knäckemacka. Soffan och jag kommer hänga ihop idag också.

Vi tar allt på en gång vettja

Först ont i magen och nu ont i halsen. Vad ska vi toppa det med tycker ni? Lite kräksjuka kanske? Suck.

Värre blev det

Var hos min magdoktor förra v. Och av olika dumma anledningar berättade hon att när jag var där förra ggn (2010)hade jag haft järnbrist, mitt HB hade legat på 102 MEN den informationen kom liksom inte fram till mig. Så den här ggn ville hon kolla det igen. HB:et var ännu lägre, 97 och ngt som heter serumjärnvärde var på 2. Normalvärden är 12-34. Dessutom var mina blodkroppar små. Så nu har jag fått järntabletter att äta i 6 månader. Frågan jag nu ställer mig är varför och hur påverkar det resten av kroppen att jag gått med såna skitvärden sedan 2010? Inte undra på att jag är astrött iaf.

Ger upp

Kände yttepytte lite igår. Imorse kom det starkare. Åkte till jobbet, tog 2 Alvedon. Det släppte inte. Så nu är jag på väg hem. Illamående och ont i magen. Hungrig fast inte. Så tröttsamt. Magjävel.

Stor blogg

Nu kan jag se min blogg. Jättestort på den nya tv:n. Kul va? Eller inte. Kanske bara konstigt. Har inte bestämt mig än.

Megamonstret

Titta vad pappisen kom hem med! En stor tv. En STOOOOOR tv. Ni ser vårat matsalsbord till vänster. Tv:n är nästan större än det. Man kan surfa och titta i 3D på den. Hoppas man kan titta på tv på tv:n också. Vi kommer säkert att sitta här och ställa in den hela natten. Och försöka kunna koppla datorn trådlöst till tv:n. Åh herregud. Hur ska jag orka morgondagen???!

Köplust

Ikväll var tydligen kvällen då vi ska köpa ny tv. Mannen drog fram måttbandet och sedan drog han iväg. Få se vad han kommer hem med.

En snabbdejt på Strandvägen

Det värsta med att bo och jobba i Stockholm är trafiken. Ibland kan en sträcka ta 1 timme. Ibland 35 min. Nu pratar jag samma tid på dygnet under vardagar. Därför måste man alltid åka med stora marginaler. Idag ska jag hämta upp kollega på Strandvägen. Åkte typ så det skulle ta 1 timma. Det tog 40 min. Dessutom är kollegan sen. Så därför sitter jag nu i bilen på Strandvägen. Dagen blir då lite bättre när mannen glider upp bredvid bilen på väg till jobbet på sin hoj! En snabbdejt med mannen är aldrig fel! Bra start på en annars tajt jobbdag. Bi har fotografer sjuka, men som vanligt inga vikarier.

USA-valet i barnens ögon

Jag blir så glad i mammahjärtat när Inti vet att det är val i USA imorgon och att det står mellan Barack Obama och Mit Romney. Och dessutom vet att det är Obama han vill ska vinna. Då känner jag att jag (och nåja, Mannen) lyckats få ungen intresserad för omvärlden. Däremot har jag/vi inte kommit lika långt med Keiru.

"Obama, Inti, är det han som är brun?"
"Ja, det är det"
"Ja då håller jag på den andra. Den vita."

Kan det vara så att han har Jimmie Åkesson som fröken på dagis? Hur som känner jag att där har jag lite att jobba med.

Mysigt

När det första Keiru säger när han vaknat är:" mamma jag älskar dig..." Och ger mig en varm sömnig kram. Då är det en väldigt bra start på veckan. God morgon!

En fars igen?

Vi brukar ju ha farsnätter där vi går om varandra och byter rum och sängar. Idag har redan en viss omflyttning skett. Inti och Keiru som började att ligga i gästrummet ligger nu inte längre där, men inte heller i samma rum. Keiru har lagt sig i sin säng(!) och Inti ligger bredvid mannen i vår säng. Således blev det bara överslafen på killarnas våningssäng ledig till mig. Eller gästrummet. Valde gästrummet. Få se om vi vaknar på dessa platser imorgon eller om det har hänt grejer under natten. God natt.

Två rätters

Skare vara fint så skare. Söndag som det är och allt. Huvudrätt: fil, flingor, mackor med ägg. Och efterrätt: chokladbollar.
Äre söndag så är det.

Jag har sagt det förut

De är så olika. De ena vansinnig och slår i dörrar och skriker för hans hår ska borstas och sprayas m balsam. Den andra springer omkring naken sprayar sig själv i håret och kammar olika frisyrer under tiden han skrattar och fnissar! Herregud. Den ena tar och den andra ger.

Nya kläder

När killarna var hos farmor fick de nya kläder. Båda älskar sina nya jeans och tröjor. Speciellt Keiru. Stackarn. Han får alltid ärva Intis kläder. Lite lätt slitna(lappade) och urtvättade. Så nu sitter han i sin nya stass och njuter av att vara snygg!

Opp och ner ner och opp grisen gal i granens topp

Fram och tillbaka Huddinge-Gävle över dagen. Hämtat hem ungarna igen. En veckas vila är över. Nu är det slut på lugnet. Nu är våra ögonstenar hemma igen! Men jäklar vad okul det var att köra hem. Dimma så det knappt gick att se 20 m framför bilen mellan Dragon Gate och månkarbo. Upp var det också dimmigt, men då var det iaf novemberljust... Så var min dag. För en av mina bästa jobbkollegor var dagen en annan. Hon fick sitt första barn i morse. En vacker liten pojke. Han kom till världen ungefär samtidigt som jag hällde upp flingor till filen och slog på Ring så spelar vi. Samma stad, samma väder, samma samtid. Men helt olika dag. Hon var med om det mest fantastiska man kan vara med om som människa. Att få se det mirakel som funnits inom en och varit en del av en själv i nästan ett år. Att få möta sitt barn för första gången. För henne och hennes familj började en helt ny del av livet idag. För mig var det en helt vanlig dag. Lite dimmigare än vanligt bara. Det är så fascinerande att hela tiden händer saker i andra människors liv utan att jag tänker på det.

3 alternativ

Sista dagen utan barn. Skulle fikat m kompisar efter jobbet. Men det blev inte så. Så jag hade tre val som jag såg det:
Åka hem och lägga mig på soffan/städa.
Gå runt årstaviken.
Åka hem och gå i skogen.

Sedan tänkte jag. Det är så sällan jag får tid och möjlighet att gå i stan utan stress. Så jag tog chansen. Gick liljeholmsbron, hela Hornsgatan till Slussen, vidare genom gamla stan (hår aldrig där) och till centralen. Stockholm är en sådan vacker stad. Har bott här i över 16 år nu och det är verkligen staden i mitt hjärta.

De hemlösa rumänerna

Så här blev bilderna fr jobbet jag skrev om förra veckan. Jag tänker på dem nästan varje dag. Om jag kan ska jag åka dit nästa vecka för att kolla hur det är med dem. Den här veckan har jag inte hunnit. Positivt är att många hört av sig till tidningen och vill hjälpa dem med pengar till flyg hem och kläder. Så vi får se hur det går. Här kan ni läsa historien om dem.

Vardagslyx

Att efter en timme i en hockeyhall och innan det en timmes enkät ute få hoppa i myskläder, få en kram av Mannen, dricka gott te och äta en god macka. Så lyxigt! Så lyxigt!